Hur vet man var det faktiskt är halt – och var åtgärder behöver sättas in först? Med fordonsdata från uppkopplade bilar går det att prioritera vinterväghållning utifrån verkliga förhållanden i vägnätet, inte bara prognoser. Det ger bättre beslutsunderlag för halkbekämpning, effektivare resursanvändning och ökad trafiksäkerhet.

Lösningen används främst av kommuner och entreprenörer som arbetar med vinterväghållning och drift av vägnät.

När blir fordonsdata viktigt i vinterväghållning?

Väderprognoser visar vad som kan hända. Men i vinterväghållning behövs ofta också en aktuell bild av vad som faktiskt händer i vägnätet just nu.

Fordonsdata blir särskilt värdefullt när:

• väglaget varierar snabbt mellan olika områden
• resurser behöver prioriteras mer träffsäkert
• det finns risk för halka på broar, utsatta vägsträckor eller lokala områden
• man vill minska onödiga körningar och saltning
• det behövs bättre underlag för beslut i driftcentral eller vinterberedskap

Kort sagt: när det är viktigt att veta var behovet faktiskt finns – inte bara var det eventuellt kan uppstå.

Så fungerar fordonsdata i vinterväghållning

Uppkopplade fordon fungerar i praktiken som rullande sensorer. När fordon kör registreras anonymiserad information som kan ge indikationer om exempelvis friktion och väggrepp.

När flera fordon rapporterar liknande förhållanden på samma plats skapas en tydligare bild av vägläget i realtid.

Informationen visualiseras i InmatiQ Road Information (IRI), där driftcentraler och väghållare kan se hur förhållandena utvecklas och prioritera rätt insatser.

Det innebär att beslut kan baseras på faktiska vägförhållanden i stället för enbart väderprognoser eller manuella kontroller.

Vad kan fordonsdata visa vintertid?

Halkrisk och låg friktion

Data om väggrepp kan visa var det finns risk för halka, snö eller vatten på vägen.

Det gör det möjligt att prioritera halkbekämpning där behovet är störst – i rätt område och vid rätt tidpunkt.

Lokala skillnader i väglag

Väglaget kan skilja sig mycket mellan olika delar av samma kommun eller vägnät.

Exempelvis fryser broar ofta snabbare än andra vägsträckor, och vissa vägpartier är mer utsatta än andra.

Realtidsbild av vägnätet

I stället för att vänta på rapporter eller manuella kontroller kan driftorganisationen få en kontinuerlig bild av hur vägläget förändras.

Exempel på hur fordonsdata används i praktiken

Exempel 1 – halka på bro

Flera uppkopplade fordon rapporterar låg friktion på samma vägsträcka.

IRI visar samtidigt att händelsen sker på en bro – en plats där halka ofta uppstår tidigare än på omkringliggande vägar.

Åtgärd: halkbekämpning prioriteras direkt på den aktuella sträckan.

Exempel 2 – mer träffsäker saltning

Väderprognosen visar risk för halka i kommunen.

Fordonsdata visar däremot att endast vissa vägsträckor påverkas.

Åtgärd: resurser skickas dit behovet faktiskt finns, vilket kan minska både saltanvändning och onödiga körningar.

Exempel 3 – förändrat vägläge under natten

Under natten börjar temperaturen sjunka snabbt.

Fordonsdata visar successivt försämrat väggrepp på flera vägsträckor.

Åtgärd: driftledningen kan agera tidigare och prioritera rätt områden innan problemen blir större.

Så kan fordonsdata kombineras med prognoser

Fordonsdata visar hur vägläget ser ut just nu.

Väder- och prognostjänster kan samtidigt visa hur förhållandena väntas utvecklas framåt.

Tillsammans ger det bättre beslutsunderlag:

Prognos → risk för halka senare
Fordonsdata → var halka faktiskt börjar uppstå nu
Beslut → rätt åtgärd vid rätt tidpunkt

Det gör det lättare att planera vinterväghållning mer träffsäkert.

Vad bättre beslutsunderlag kan ge

När vinterväghållning bygger på aktuell information från vägnätet blir det lättare att prioritera rätt.

Det kan bidra till:

• snabbare beslut vid förändrat vägläge
• mer träffsäkra insatser
• minskad saltanvändning
• färre onödiga körningar
• bättre trafiksäkerhet och framkomlighet

Kort sagt: rätt åtgärd på rätt plats – vid rätt tidpunkt.